Twitter Updates: Eliza

    follow me on Twitter

    tisdag 3 februari 2009

    E-offentlighetskommittén - Säkerhetskopiors rättsliga status


    Tillsammans med E-offentlighetskommittén som jag sitter i, besökte jag idag Rosenbad för att träffa justitieministern Beatrice Ask. Vi överlämnade till henne vårt delbetänkande angående säkerhetskopiors rättsliga status.


    Den tekniska utvecklingen går fort och ökade tekniska möjligheter möjliggör ökad tillgång till information och möjligheter till sammanställningar av informationen, som t.ex. loggar eller avancerade sökningar, som inte var möjliga tidigare i den pappersbaserade världen. Någonstans där försöker lagstiftningen också följa med och denna utredning är en del av denna eftersträvan.

    Är säkerhetskopior av handling en allmän handling? Det var den frågan vi försökte svara på. För att göra detta behövde vi svara på några delfrågor.

    Först: är en säkerhetskopia en handling? En handling är en framställning som kan uppfattas visuellt eller olika slags ”upptagningar” som kan läsas, avlyssnas eller på ett annat sätt uppfattas endast med tekniska hjälpmedel. Kommittén kom fram till att ja – informationen på en säkerhetskopia kan uppfattas som en konstellation av sakligt sammanhängande uppgifter, alltså en handling i tryckfrihetsförordningens mening.

    Vad är en allmän handling? En handling som förvaras hos myndigheten är allmän om den är inkommen till eller upprättad hos myndigheten ifråga.

    Säkerhetskopior måste normalt också antas vara förvarade hos myndigheten eftersom upptagningen är tillgänglig för myndigheten med tekniska hjälpmedel som myndigheten förfogar över.

    Säkerhetskopior betraktas inte som till myndigheten inkomna handlingar. Frågan är i stället om en säkerhetskopia kan ses som en hos myndigheten upprättad handling. Säkerhetskopiering som sker löpande kan i vissa fall ses som förandet av en fortlöpande förteckning jämförbar med ett register i den mening som avses i andra kapitlet tryckfrihetsförordningen.

    Handlingar som lagstiftaren inte avsett ska bli allmänna (privata brev, myndighetsinternt arbetsmaterial etc.) kommer att omfattas av allmänhetens insyn, om säkerhetskopior innefattas i handlingsoffentligheten. Det finns därför skäl att begränsa insynsrätten avseende säkerhetskopior. Enligt kommitténs mening bortfaller inte något för allmänheten befogat insynsintresse om säkerhetskopior exkluderas från offentlighetsinsyn.

    Offentlig handling är en allmän handling som inte är sekretessbelagd.
    Man kan skydda säkerhetskopior genom sekretessbeläggning och så gjorde man med tsunamibanden.

    Vi övervägde två alternativ:
    – att införa sekretess för uppgifter på säkerhetskopior – men det alternativet valdes bort;
    – och att säkerhetskopior bör undantas från begreppet allmän handling.

    Vi föreslår att frågan om att utesluta insynsrätt i information på säkerhetskopior bör få sin lösning genom en ändring av tryckfrihetsförordningen. Säkerhetskopior bör undantas från begreppet allmän handling. Detta bör ske genom att införa ett nytt, andra stycke i 2 kap. 10§ tryckfrihetsförordningen.

    Endast säkerhetskopior som myndigheten sparar i syfte att kunna återskapa information i verksamhets- eller driftmiljön bör omfattas av undantaget för säkerhetskopior.

    Det som föreslås att lägga till är "säkerhetskopior anses inte som allmänna handlingar. Med säkerhetskopior avses handlingar som en myndighet förvarar endast i syfte att kunna återskapa information."

    E-offentlighetskommittén hade också uppgift att titta på tsunamibandens rättsliga status. Tidigare var situationen oklar. Enligt departementspromemorian om tsunamibanden var säkerhetskopior inte allmänna handlingar, men majoriteten av remissinstanserna bedömde säkerhetskopior som allmän handling. Tsunami-proppen sa att magnetbanden var allmän handling eftersom de var förvarade, färdigställda och därmed upprättade när de sattes in i bandroboten.

    Enligt kommittén bör den samlade informationsmängden på tsunamibanden uppfattas som en eller flera hos myndigheten Regeringskansliet förvarade handlingar. Men informationen på bandsamlingen har inte omhändertagits av Regeringskansliet på ett sådant sätt som krävs för att åstadkomma en upprättad handling.

    Vi har kommit fram till att tsunamibanden utgör en säkerhetskopia och omfattas av det föreslagna undantaget från vad som utgör en allmän handling, förutsatt att bandsamlingen inte arkiveras. I så fall behövs inte längre en särskild regel om sekretess för de uppgifter som finns på banden och vi föreslår att sekretessen i 5 kap. 11 § sekretesslagen för uppgifter på tsunamibanden ska upphöra att gälla.

    Förslaget att undanta säkerhetskopior från begreppet allmän handling föreslås träda i kraft den 1 januari 2011. Samma datum gäller för förslaget att upphäva sekretessen för uppgifter på tsunamibanden.

    Läs också artikel i Ny Teknik.

    2 kommentarer:

    Anonym sa...

    Hm, det där låter lite tillkrånglat och kanske inte helt relevant.

    Naturligtvis har ni rätt i att säkerhetskopior inte är "handlingar" och därmed kan de inte i sig vara offentlig handling.

    En säkerhetskopia är bara teknik.

    Om däremot det data man har gjort än säkerhetskopia på var offentlig handling så ska ju den kunna lämnas ut, om den inte finns kvar "i orignal" men finns kvar som säkerhetskopia så finns den kvar, säkerhetskopian är likvärdig med originalet, och att vägra ta fram handlingen från säkerhetskopian för att lämna ut handlingen är likvärdigt med att vägra lämna ut eller förstöra originalet.

    Svårare än så behöver det inte vara.

    Unknown sa...

    Jag undrar lite över definitionen "Med säkerhetskopior avses handlingar som en myndighet förvarar endast i syfte att kunna återskapa information."
    Är inte ett nyckelbegrepp här "återskapa information"? Säg t.ex. att jag har havt en e-mail-konversation med en myndighetsperson. Det är ju då inte helt främmande att han/hon har "slängt" endel av denna konversation. Skulle då inte erat lagförslag hindra mig från att t.ex. begära ut hela min e-mail konversation med en av mina högskolelärare?